Kommer till kvarnen, fyra personer från jobbet sitter där, jag sätter mig, ser att alla har redan beställt dricka, jag ställer mig upp och går och beställer min dricka.
Kommer tillbaka och sätter mig, det pratas för fullt om motorcyklar, filmer, böcker.
En tjej berättar en historia om en upplevelse med hennes kompis och hon, och jag så dum att gör ett skämt om upplevelsen, verkligen inget illa menad och egentligen inget som jag tycket var farligt, men alla tycket inte som jag och det kändes pinsamt.
Det började kommenteras om hur opassande skämtet var. Hmm.
Tillslut gick känslan över men det kändes att mer och mer att jag inte vill umgås med de trevliga personerna för att dom verkligen inte delar den synsätt jag har.
Jag säger inte att alla människor ska tycka som jag, men jag har lärt mig nu att respektera andra synsätt (vilket jag inte gjorde innan)och jag tycker att det ska vara samma sak tillbaka.
På jobbet är vi olika individer med olika upplevelser och synsätt, som enas för att gemensamt jobba med varandra och sträva åt samma neutral håll.
Men när det är privat måste jag kunna vara mig själv. Och om jag säger något som är opassande ska det sägas till mig direkt, jag kan ta det, men hur hoppas man att en person ska ändras om man inte säger till den personen, istället så börjas det kaklas….
Kvällen avslutas mycket trevligt, med en promenad genom götbacksbacken till tunnelbanan, jag säger hej då går och köper zig och åker hem.
Ps. Tycker verkligen att blondi är den coolaste tjejen på jobbet!
